En intressant, informativ och definitivt läsvärd artikel är denna om företagsinnovationer och tillväxt på Byggindustrin. Artikeln handlar om hur forskaren Annika Olsson vid LU beskriver förutsättningarna för innovation OCH tillväxt. Hon är redaktör för boken: Innovationsförmåga.
Annika Olsson säger bl a att ”Svenska företag är duktiga på att skapa uppfinningar men inte så duktiga på att få tillväxt av uppfinningarna”. Hon påtalar många kloka saker och Byggblasket tog fasta på bl a:
- vikten att att ha med kunden och samtliga funktioner för att uppnå lyckade innovationer (kvalitet och kundvärde!)
- ”ansvaret” att involvera brukare så att de får bättre förståelse (bättre kundupplevelse(?) = kundvärde)
- vikten av att att ta fasta på medarbetarnas individuella förutsättningar (teambuilding(!) och motivationsfaktor)
- kortsiktighet och snabba vinster gör INTE företaget särskilt innovativt!
Om boken Innovationsförmåga: Info och beställning + Recension
Annat från internet och Google om innovationsförmåga och dess betydelse för näringslivet:
Innovationer till trots – förbättrade resultat i byggverksamheten lyser med sin frånvaro!!!
Generellt sett upplever jag byggbranschen som ganska innovativ – tekniskt sett. Viljan finns och byggarna är ett kreativt – men kuvat folkslag. Däremot saknar jag en helhetsutveckling där ALLA faktiskt är med på tåget, bidrar med sina synpunkter och drar åt samma håll. För påverkas egentligen resultat och slutprodukt av de innovationer som sker i byggbranschen? Var det bättre förr?
Är det just teknikinnovationer som skapat de problem branschen brottas med idag?
Var och en filar på sina egna idéer i sin kammare. Ibland sker det i grupp men ofta en i starkt verklighetsavgränsad grupp eller åtminstone avgränsad från resten av branschen. Inga inmpulesr kommer in i och de som kommer ut är antingen yrkeshemligheter eller bara svårt att implementera. Grupptänkta idéer är alltid svåra att nå ut med.
Innovativ eller retroaktiv bransch?
Ny teknik i kombination med allt ”flexiblare” organisationsstrukturer är kanske exmepel på hur svårt vi har att hantera innovationer. Kanske innoverar vi ihjäl oss. Författaren AO säger bl a att företagen innovationsförmåga (och då menar hon inte enbart innovationerna i sig utan hur företagen lyckas koppla dessa till tillväxten!!!) hänger ihop med kulturen och ledarskapet. Aha!! Då kanske branschen skall lyssna lite mer på Byggchefen, Sync, Byggblasket, Bygglo, Rörmok m fl som alla försöker skapa distans samt ”så små frön” till skapa eftertanke!
Annika Olsson säger mycket riktigt:
-”Det är en risk vid tekniksprång för företag som inte hänger med”
Byggblasket kunde inte sagt denna självklarhet(?) bättre själv. Jag vill dock poängtera att problemen som byggsektorn brottas med överlag är gemensamma och INTE företagsspecifika. Det är snarast hela branschen, branschkulturen och det generella ledarskapet som är intressant att studera – om någon vill att branschens skall bli innovativ istället för retroaktiv…
Hur stor – eller liten – är egentligen konkurrensen och incitamentet för förändring??
Eftersom det idag INTE föreligger någon vidare konkurrens på innovationsområdet samt att många av de som arbetar i byggprojketen faktiskt delas av olika företag och projekt finns kanske inte lika stor motivation för att bli mer innovativ – det är ju också svårt att själv göra anolunda när man är avhängig så många andra personer ur den gemensamma kulturen. Svårt också för den enskilde att jobba på ett sätt här och på ett annat sätt där…
Kanske är det just innovationsförmågan som behöver innoveras ?
Fokuserar byggsektorns innovativa krafter på ”rätt” saker eller börjar vi i ”fel” ände? Kanske inte teknikutveckling behöver utesluta humanutvecklingen? Men gör den inte det idag? Är det någon som på allvar bryr sig om människornas roll i byggprocessen? Går det att rationalisera bort humankapitalet i byggsektorns industriella processer?
Byggblaskets teori är att så länge alla varje gång skyller på varandra – istället för på INTE på tekniken och maskinerna – då har vi lång väg kvar att vandra – för att kunna betrakta oss själva som innovativa.
Byggblaskets överlevnads- och innovationschecklista – i prioriteringsordning:
- INNOVERA BRANSCHKULTUREN (synsätt, attityder, fokus, samspel mm)
- INNOVERA KUNDSYNEN (kunden avgör upplevt kundvärde – branschen ansvarar för att kunden involveras och ”förstår” – för att förbättra förutsättningarna avseende både kommunikation och kundens upplevelse av sluprodukten, dvs kundvärdet)
- INNOVERA PROJEKTORGANSIATIONERNA (bl a teamsynsätt och kommunikation)
- INNOVERA FÖRBEREDELSESKEDET I PROJEKTEN SAMT IMPLEMENTERING AV VALD TEKNIK/UTFÖRANDE
- INNOVERA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR BYGGPROCESSEN (t ex arbetstider och logistik)
- INNOVERA VILKEN J-KLA TEKNIK SOM HELST???!!!
Eller DÖÖÖÖÖ!
Byggindustrin kör genom artikeln jag hänvisade tilll ovan vidare på samma tema: Utvecklas eller dö!
Vad Byggblasket tycker om det sandlådebråk som låg till grund för uttrycket ”utvecklas eller dö” har jag redan skrivit om (HÄR och HÄR )- men jag vill också passa på att ge äran för att ha myntat själva uttrycket ”utvecklas eller dö” till Staffan Åkerlund på Byggindustrin. Byggblasket älskar uttrycket! Det passar på allt och alla i byggbranschen och Byggblasket tänker därför ta på sig äran att använda Utrycket både i tid och i otid… :
Utvecklas eller dö på er allesammans!