Snabbt, billigt ELLER bra ?

Tänkvärt inlägg – samt kommentarer – på Sync´s blogg, om huruvida vi kan tillmötesgå kundernas önskemål (krav?) på att bygga snabbt och billigt och samtidigt bra?! Sync påtalar även skillnaden mellan serietillverkning – baserad på redan framtagna prototyper – och byggprocessen samt ifrågasätter hur mycket administartion och byråkrati byggprocessen egentligen tåler. Jag tror inte heller på detta men samtidigt: hur väl KAN byggbranschen uppfylla behovet av det ledarskap som krävs. Läs och reflektera själva: HÄR.

Ägarlägenhet – eller olägenhet?

Nu har förslaget om ägarlägenheter klubbats igenom. Det innebär att ny upplåtelseform kommer att finnas tillgänglig i framtiden – lägenheter som kan disponeras av sin ägare lika fritt som en egen villa. Åtminstone när det gäller uthyrning i andra hand. Syftet har ju varit att frigöra hyresrätter och privat investeringskapital. Byggblasket är generellt sett positiv till denna möjlighet till mer flexibelt och internationaliserat förfogande över sin bostad. Men det finns frågor och säkert också svar som någon sitter inne med?!

Byggblasket har tidigare frågat vad denna möjlighet innebär juridiskt, ekonomiskt och skattemässigt bl a:

  • Får lägenhetsägaren sätt hur hög hyra som helst? Eller kommer allmännyttans hyressättning att utgöra ett ”hyrestak” även vid uthyrning av ägarelägenheter?
  • Hur ser avdragsrätten ut vid uthyrning?  Får faktiska räntekostnader och avgifter dras av från hyresintäkten? Eller är avdragsrätten begränsad/schabloniserad? (För några år sedan fick man dra av 20% av hyresintäkten vid uthyrning av villa – vilket knappats täcker de ränte- och driftskostnader som många har idag. Det finns ju också en gräns för hur mycket hyresgästen kan och vill betala i hyra! Enligt Byggindustrin skall skattereglerna vara samma som för småhus!)
  • Jag antar att det som jämförelsevis kan betraktas som en bostadsrättsförening här kommer att vara en Samfälighetsförening – för de gemensamt ägda tomt- och byggdelarna samt installationerna. Finns det färdiga riktlinjer för hur den gemensamma förvaltningen skall se ut?
  • Relationen hyresvärd och hyresgäst vore också intressant att belysa? Ett exempel som Byggblasket tagit upp tidigare är bl a skyldigheten att tillse att hyresgästen har värme i lägenheten (vilket antagligen sköts via samfälligheten). Rättigheter och skyldigheter samt Hyresgästföreningens eventuella roll – hur ser detta ut?

Nya beslut – nya frågor!

Några av svaren kan finnas i propositionen (Ladda ner HÄR).  Någon som hinner läsa (?) - återkom i så fall gärna med svar eller med egna frågor! I denna artikel Svd finns några juridska frågor och svar. HÄR

Nytt lovligt villebråd för byggbranschen?

Byggblasket undrar lite över hur byggbranschens aktörer kommer att hantera alla dessa gröngölingar till investerare. Kommer prissättningen t ex att korrspondera med skattemässiga och marknadsmässiga förutsättningar för andrahandsuthyrning. Vill inte låta mer elak eller misstänksam än vanligt – men jag vet ju hur prissättning och byggkalkyler brukar göras när det gäller nyproduktion av bostadsrättslägenheter… Dessutom vet jag hur dåligt kommunikationen kan fungera här mellan köpare och byggare. Får byggföretagen nu flera byggherrar per objekt – eller vem bli byggherre – samfälligheten? Vem har svaren eller tid att ta reda på dessa?

Kortslutna slutsatser

I väntan på sammanställning av resultat från kommunikationsundersökningen -
RESULTATEN FRÅN NÅGRA ANDRA MINDRE BYGGBLASK-ENKÄTER:

Om Gated Communities:
Tyréns har – genom att intervjua 5000 cafe-latte mammor m fl storstadsbor(?) eller vilka de nu valt ut – kommit fram till att 41% av alla svenskar vill bo i s k Gated Communities. Byggblasket – som trodde att siffran var för hög(!) gjorde en egen undersökning – om kom mycket riktigt fram till att Tyrens-siffran var helt FEL!!!

Byggblasket hade också fel och överbevisades av sin egen undersökning som visar att det faktiskt är hela 71% vill skaka galler i Gated Communities. 71% av bloggosfären…. (Byggblasket själv är ju lite udda och tillhör därför de andra 29%-en…). ENKÄTRESULTAT

Slutsats: Byggblasket – som behövde 4993 personer färre än Tyréns för att komma fram till sitt resultat – är betydligt effektivare än Sven Tyréns stiftade konsulter!

BMI-Machoinventeringen:
Machoinventeringen visar att 27% anser att det är en myt att byggbranschen är macho – de kategorier som dock pekas ut som MEST macho är: GAMLA RÄVAR (19%), underentreprenörerna (14%), byggplatsledning (11%), kollektivanställda (11%), kranförare (5%), betongleverantören (3%), lärlingar och praktikanter (3%)… Sen är det 8% som anser att ALLA är lika macho – förutom kvinnorna… (det framgår dock inte om kvinnor anses mer eller minde macho än männen (en brist i undersökningen – det erkänner jag) ENKÄTRESULTAT

Slutsats: I byggbranschen är det enbart andra som är macho – alltså är det en myt!

Om bränder och brandkåren:
Byggblasket har även säkerställd behovet av en brandkår samt undersökt om brandkåren är en macho-gryta eller inte. Det är den INTE!!! Inte enligt Byggblaskets vetenskapliga test…

Dessutom är det bara 6% av allmänheten som vid en brand hellre räddar porschen i garaget än sin familj. De andra har väl ingen porsche? Av övriga – som antagligen inte har någon porsche – är det 11% som anser att det är viktigare att brandmännen är kvinnor – än att familjen blir räddad!!! Resterande 83% är NORMALA…. ENKÄTRESULTAT

Slutsatser:
- Brandkåren är inte macho, men bör se över sin målsättning och sina kundvärden!!!
- Undersökningen visar även att 83% av mänskligheten är NORMALT funtade personer medan 6% äger en porsche (eller tror att de gör det)

Konsten att innovera ihjäl sig eller att dö ändå…

En intressant, informativ och definitivt läsvärd artikel är denna om företagsinnovationer och tillväxtByggindustrin. Artikeln handlar om hur forskaren Annika Olsson vid LU beskriver förutsättningarna för innovation OCH tillväxt. Hon är redaktör för boken: Innovationsförmåga.

Annika Olsson säger bl a att ”Svenska företag är duktiga på att skapa uppfinningar men inte så duktiga på att få tillväxt av uppfinningarna”. Hon påtalar många kloka saker och Byggblasket tog fasta på bl a:

  • vikten att att ha med kunden och samtliga funktioner för att uppnå lyckade innovationer (kvalitet och kundvärde!)
  • ”ansvaret” att involvera brukare så att de får bättre förståelse (bättre kundupplevelse(?) = kundvärde)
  • vikten av att att ta fasta på medarbetarnas individuella förutsättningar (teambuilding(!) och motivationsfaktor)
  • kortsiktighet och snabba vinster gör INTE företaget särskilt innovativt!

Om boken Innovationsförmåga: Info och beställning + Recension

Annat från internet och Google om innovationsförmåga och dess betydelse för näringslivet:

Innovationer till trots – förbättrade resultat i byggverksamheten lyser med sin frånvaro!!!
Generellt sett upplever jag byggbranschen som ganska innovativ – tekniskt sett. Viljan finns och byggarna är ett kreativt – men kuvat folkslag. Däremot saknar jag en helhetsutveckling där ALLA faktiskt är med på tåget, bidrar med sina synpunkter och drar åt samma håll. För påverkas egentligen resultat och slutprodukt av de innovationer som sker i byggbranschen? Var det bättre förr?

Är det just teknikinnovationer som skapat de problem branschen brottas med idag?
Var och en filar på sina egna idéer i sin kammare. Ibland sker det i grupp men ofta en i starkt verklighetsavgränsad grupp eller åtminstone avgränsad från resten av branschen. Inga inmpulesr kommer in i och de som kommer ut är antingen yrkeshemligheter eller bara svårt att implementera. Grupptänkta idéer är alltid svåra att nå ut med.

Innovativ eller retroaktiv bransch?
Ny teknik i kombination med allt ”flexiblare” organisationsstrukturer är kanske exmepel på hur svårt vi har att hantera innovationer. Kanske innoverar vi ihjäl oss. Författaren AO säger bl a att företagen innovationsförmåga (och då menar hon inte enbart innovationerna i sig utan hur företagen lyckas koppla dessa till tillväxten!!!) hänger ihop med kulturen och ledarskapet. Aha!! Då kanske branschen skall lyssna lite mer på Byggchefen, Sync, Byggblasket, Bygglo, Rörmok m fl som alla försöker skapa distans samt ”så små frön” till skapa eftertanke!

Annika Olsson säger mycket riktigt:
-”Det är en risk vid tekniksprång för företag som inte hänger med

Byggblasket kunde inte sagt denna självklarhet(?) bättre själv. Jag vill dock poängtera att problemen som byggsektorn brottas med överlag är gemensamma och INTE företagsspecifika. Det är snarast  hela branschen, branschkulturen och det generella ledarskapet som är intressant att studera – om någon vill att branschens skall bli innovativ istället för retroaktiv…

Hur stor – eller liten – är egentligen konkurrensen och incitamentet för förändring??
Eftersom det idag INTE föreligger någon vidare konkurrens på innovationsområdet samt att många av de som arbetar i byggprojketen faktiskt delas av olika företag och projekt finns kanske inte lika stor motivation för att bli mer innovativ – det är ju också svårt att själv göra anolunda när man är avhängig så många andra personer ur den gemensamma kulturen. Svårt också för den enskilde att jobba på ett sätt här och på ett annat sätt där

Kanske är det just innovationsförmågan som behöver innoveras ?
Fokuserar byggsektorns innovativa krafter på ”rätt” saker eller börjar vi i ”fel” ände? Kanske inte teknikutveckling behöver utesluta humanutvecklingen? Men gör den inte det idag? Är det någon som på allvar bryr sig om människornas roll i byggprocessen? Går det att rationalisera bort humankapitalet i byggsektorns industriella processer?

Byggblaskets teori är att så länge alla varje gång skyller på varandra – istället för på INTE på tekniken och maskinerna – då har vi lång väg kvar att vandra – för att kunna betrakta oss själva som innovativa.

Byggblaskets överlevnads- och innovationschecklista – i prioriteringsordning:

  1. INNOVERA BRANSCHKULTUREN (synsätt, attityder, fokus, samspel mm)
  2. INNOVERA KUNDSYNEN (kunden avgör upplevt kundvärde – branschen ansvarar för att kunden involveras och ”förstår” – för att förbättra förutsättningarna avseende både kommunikation och kundens upplevelse av sluprodukten, dvs kundvärdet)
  3. INNOVERA PROJEKTORGANSIATIONERNA (bl a teamsynsätt och kommunikation)
  4. INNOVERA FÖRBEREDELSESKEDET I PROJEKTEN SAMT IMPLEMENTERING AV VALD TEKNIK/UTFÖRANDE
  5. INNOVERA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR BYGGPROCESSEN (t ex arbetstider och logistik)
  6. INNOVERA VILKEN J-KLA TEKNIK SOM HELST???!!!

Eller DÖÖÖÖÖ!
Byggindustrin kör genom artikeln jag hänvisade tilll ovan vidare på samma tema: Utvecklas eller dö!

Vad Byggblasket tycker om det sandlådebråk som låg till grund för uttrycket ”utvecklas eller dö” har jag redan skrivit om (HÄR och HÄR )- men jag vill också passa på att ge äran för att ha myntat själva uttrycket ”utvecklas eller dö” till Staffan Åkerlund på Byggindustrin. Byggblasket älskar uttrycket! Det passar på allt och alla i byggbranschen och Byggblasket tänker därför ta på sig äran att använda Utrycket både i tid och i otid… :

Utvecklas eller dö på er allesammans!

Lästips för nyfikna Zlatanister

Kvällsposten sammafattar nu hela Ibra´s byggprocess, om innehållen betalning, om Arx konkurs och Thage Anderssons övertagande av byggnadsarbetena. KVP meddelar att tvisten fortfarande inte är löst och kanske just därför innehåller varken denna eller andra artiklar om Zlatans hus några ingående detaljer om arbetets omfattning och vad som inte blev klart i tid osv. KVP: HÄR

Tidigare inlägg relaterade till Zlatans renoveringsprojekt i Malmö finns alla HÄR.

Fredag den trettonde – motparternas afton!

Nu börjar det hända mystiska saker kring kollektivavtalen:

  1. Fredag den trettonde kl 12.01 skriver Byggnadsarbetaren att de begär samtalshjälp i förhandlingarna med BI – som de för övrigt kallar MOTPARTEN. Uppfattas: Byggnads och BI skall börja närma sig varandra i kollektivavtalsfrågan – i egenskap av motparter !
  2. Klockan 16.07 kungör ett pressmeddelande från Sveriges Byggindustrier, BI - i ödmjuk ton : ”Sveriges Byggindustrier positiva till Byggnads förslag om medling”. BI föreslår vidare att parterna omgående ber Medlingsinstitutet, MI, att utse medlare. Uppfattas: Byggnads och BI är överens, kl 16.07 – fredag den trettonde!
  3. Men några minuter senare, klockan 16.25, skriver Byggnadsarbetaren: ”Sveriges Byggindustrier vill ha medlare”… Artiklen antyder dessutom att parterna INTE är överens samt att BI har bollen. Medlingsinstitutet säger i samma artikel: ”Vi kan inte göra något innan parterna är överens”. Uppfattas: Parterna är INTE överens kl 16.25 – fredag den trettonde.

Precis som påpekas av Byggnadsarbetaren tycks samtalsklimatet vara – minst sagt – dåligt. BI i sin tur antyder att Byggnads inte vill se avtalsförhandlingen ur arbetsgivarnas perspektiv. Byggblasket tror dom och tror dessutom: vice versa.

Men finns det bara TVÅ perspektiv i byggbranschen; arbetsgivarens och byggnadsarbetarnas???
Var kommer då kundperspektivet och kundnyttan in? Varför har gud – eller vem den skyldige nu är – överhuvutaget tuttat ihop två så pass starkt repellerande MOTPOLER på detta sätt? Är det bara för att de skall leka tillsammans i sandlådan? Eller finns det ett ”högre” syfte?

Är det NÅGON av byggbranschens alla MOTPARTER som överhuvudtaget agerar annat än EGENNYTTIGT ?
Hade det inte handlat om människors och företags faktiska BEHOV av bostäder och lokaler så hade byggbranschen sannolikt inte haft några kunder alls…. – ÄN MINDRE NÅGRA LÖNER OCH KOLLEKTIVAVTAL ATT BRÅKA OM!

Ja, jag bara undrar… därför vill jag också tipsa om en ”insiders” syn på saken, byggnadsarbetaren och bloggaren Calle Fridén skriver i sin blogg ”utsiktfrånetttak” om hur kollektivavtalen görs upp i media samt med hjälp av arbetgivarnas lobbyister, om diverse kampanjer för att orsaka MOTPARTEN skada i form av interna motsättningar och om bristande interninformation till egna medlemmar (Byggblasket antar att de får läsa i dagspress eller på motpartens hemsida om vad som händer…?).

Läs Calles syn på avtalsförhandlingarna HÄR, t ex ”Inom Byggnads kommunicerar vi fortfarande med röksignaler

Byggbranschen i sitt esse… ?

Förbluffande effektivt besiktningsförfarande – LEAN???

Älvsbyhusanställda byter kostym flera gånger om dagen!!!
Häpnadsväckande reportage finns att beskåda på Byggmarknad.se/nyhetsblogg. Älvsbyhus anställda byter tydligen kostym några gånger per dag, t ex först hantverkskostym medan han bygger huset. Sen inför besiktning transportkostymen, besiktningskostymen och sist hantverkskostymen igen (nytvättad?).

Hos Älvsbyhus kanske kompetensen sitter i kläderna?
Frågan är hur det står till med Älvsbyhus personaltäthet samt med kompetensen, på djupet(!), om en och samma man utför alla jobb åt företaget. Om Älvsbyhus nu varslar den enda anställda de har så har de varken hantverkare eller egna besiktningsmän längre…

Trögt att förändra gamla vanor…
Älvsbyhus har enligt reportaget tydligen redan blivit stämd i domstol för partiskhet då de nyttjande egna anställda som ”opartiska” besiktningsmän istället för en extern och s k ”oberoende” besiktning. De väljer ändå att fortsätta på samma linje – but different… Skillnaden i reportaget är att kunden gått med på att låta Älvsbyhus anlita egen besiktningsman – vilket inte uteslutit att en regelrätt besiktning skulle ske! Enligt gängse normer.

LEAN Besiktning!
Se filmerna själva  HÄR - med kundens och kundens ombuds beskrivning samt Älvsbyhus VD´s uttalanden och ursäkter – En VD´n som både ”förverkligar husdrömmar” med mottot ”Det är sån´t som händer”. En VD som dessutom måste basa över multipla personligheter?!!! Ett företag med NYTÄNK!!!

Kommentarer om besiktningsprocessen och besiktningskompetensen – välkomna!!!

Byggprocessen – en personlig konkurs?

Jag läste en insändare/kommentar till en artikel  i SDS som jag vill förmedla vidare – med tanke på tuffa tider, kostnader, kvalitet och inte minst byggbranschens varumärke! Det är INTE bara Zlatan och Hanna Graf som har synpunkter på byggbranschen. Kommentatorn skriver:

nybygge – vägen till personlig konkurs

En gammal sanning i byggbranschen: För varje årtionde blir matrialen lite sämre. Byggarna som arbetar med dessa allt mer urholkade byggmatrial styrs 200% på tid och budget. Kvaliten får bli bäst fan den vill – bara besiktningen klaras. Skulle någon gubbe inistera på hantverk och därmed sabba accordet för bygglaget blir han utmobbad. Jag tycker uppriktigt synd om köparna till de moderna mögelgratinerade figolitholkarna som byggs idag med enstegsmetoden.” Christopher 2009-01-24 16:29

Ord och inga visor
Skribenten sammanfattar Byggblaskets uppdrag bra! Och han kan mycket väl vara byggare själv men ser det även ur kundens perspektiv – kunden som är på väg mot personlig konkurs…? Byggblasket tackar för dessa ord om allt från frigolitholkar, mobbing och grupptryck, tidspress och vinstoptimering(?) till de – inte att förglömma – allt sämre byggmaterialen!!!!

Underförstått är ”att klara besiktningen” inte heller detsamma som att bygga bra och med god kvalitet! Besiktningen kan således inte vara ett absolut mått på kvaliten - som kunden betalt för. Vad var det jag sa?? Ha! Läs HÄR!

Är detta en utveckling som byggbranschen VILL stå för???
Finns det någon som kan ställa sig upp och säga att kommentarsskribenten har FEL??? Det kan i alla fall inte Byggblasket göra – och Byggblasket har ju aldrig fel… Alltså har skribenten rätt och byggbranschen har problem! V.S.B
 
Byggblasket anser dessutom att byggmaterialbranschen hittills slunkit igenom blaskets kvarnar alltför enkelt – men jag har tidigare skrivit en del om dessa förbrukningsartiklar lika långlivade som en rulle dassapapper men som kallas byggmaterial (bl a HÄR) och det kommer mer – jag har det på tungan.. Pass auf!

Byggbranschen med sin entreprenörsanda(?) behöver ingen finanskris för att skapa ”tuffa tider”.

Det fixar vi själva – och sen skyller vi på finanskrisen…

Dags att snacka kommunikation!

I höstas la Byggblasket ut två enkäter om kommunikationen inom byggbranschen och då framförallt i byggprojekten. En enkät för yrkesarbetare och en för tjänstemän. Nu tänkte jag ställa samman och analysera dessa och jag tror att underlaget är ganska ”sant” även om deltagarantaelt inte tillräckligt för att det skall hålla ”vetenskapligt”. En fingervisning!

Sista chansen att bli en siffra i statistiken
Skynda nu att svara på frågorna ni som inte gjort detta – snart är det för sent att påverka Byggblask-statistiken!

Seså, svara nu på kommunikationsenkäterna - så jag kan göra en seriös sammanställning och analys!!!
Har du redan svarat så be dina kollegor göra detsamma!

Hanna Graf och i-landsproblemen i byggbranschen

Nu har det hänt igen. Det som händer VARJE DAG i i-världen:

What´s new?